Högre lön, men chefen har all makt

Mer pengar men mindre inflytande på jobbet. Det är vad en svensk elektronikkonstruktör som flyttar till USA oftast kan vänta sig, säger Anders Lekholm som på 1980- talet jobbade i Los Angeles som chef för Siemens pacemakerutveckling.

- Den stora skillnaden är att man får det mycket bättre ekonomiskt i USA. Man tjänar mer och betalar mindre i skatt. Det mesta är dessutom billigare och maten är av bättre kvalitet, säger Anders Lekholm.

Idag är han teknisk direktör på Siemens-Elema i Solna utanför Stockholm. Det mesta av åttiotalet tillbringade han i USA - först tre och ett halvt år som chef för Siemens-Elemas division i Chicago och sedan, från 1986, som utvecklingschef i Los Angeles efter att Siemens köpt det amerikanska företaget Pacesetter som låg där.

Men i USA händer det också lättare att man får sparken, och den skillnaden har enligt Anders Lekholm en rad konsekvenser för arbetsklimatet.

Lagarbete kan gå trögt

- Ofta får man vara rätt noga med vad man säger till chefen, säger han. Och det är också vanligt att man försöker göra sig oumbärlig genom att inte dela med sig av sina kunskaper. Det gör att lagarbete kan gå ganska trögt.

Dessutom nämner han att många sociala försäkringar är knutna till anställningen, vilket bidrar till att man anstränger sig för att behålla jobbet.

Enligt Anders Lekholm hör Sverige till de länder där chefen har lägst status. Här har chefen inflytande i kraft av sina kunskaper, sin kompetens och sina ledaregenskaper. Det står i kontrast mot hur det är i USA, där chefen har hög status för att han är chef.

Det finns en tendens till att man detaljstyr mer i USA. I Sverige formulerar man oftare mål och ramar som ingenjören sedan får hålla sig inom. I USA är det vanligt att man blir en kugge i maskineriet.

Avsked visar allvaret

Som utvecklingschef i Los Angeles använde sig Anders Lekholm också själv av hårda nypor gentemot sin personal.

- Jag ville ha lagarbete, men det var få som trodde på det förrän jag avskedade ett par ingenjörer för att de inte delade med sig av sina kunskaper. De var kända för att vara duktiga, men tidigare hade det lönat sig att vara oumbärlig. Sådant tar år att ändra på, säger Anders Lekholm som är övertygad om att den mer "svenska" typen av lagarbete ger bättre resultat i längden.

Ytterligare en skillnad mot svenska konstruktörers tillvaro är att amerikanska ingenjörer tenderar att stanna i smala nischer under hela yrkeslivet. Det finns så många jobb, så man hittar alltid ett som ligger nära ens specialitet. Och det finns så många konstruktörer, så det är svårt att få jobb inom något man inte är specialist på. Även hopp till och från närliggande arbetsuppgifter, som chefsjobb, kvalitetsarbete eller produktionsteknik, är mindre vanliga i USA, enligt Anders Lekholm.

Men han betonar också att skillnaderna är stora mellan företagen.

- Ska man flytta till USA ska man nog vara väldigt kinkig med att ta reda på vad som gäller just på den arbetsplatsen för det finns väldigt stora variationer.

AK