Småskalighet, enkelhet och flexibilitet är några honnörsord som hyllas av Lennart Lindh, biträdande professor i realtidssystem vid Mälardalens högskola. Honnörsorden gäller lika mycket för teknisk utveckling som för industriell och akademisk organisation.


- En idé som ska utvecklas till en produkt mår bäst i en liten, fri organisation.

- Om man låter några duktiga individer jobba enskilt, helst i egna lokaler, och låter dem ta in den bästa experthjälpen från olika håll så kan den här typen av utvecklingsbolag ta fram en plattform och en första tilllämpning som blir mycket bättre än om samma jobb gjorts internt i ett större företag. Fortare går det också.

Det menar Lennart Lindh, biträdande professor i realtidssystem vid Mälardalens högskola. Efter en karriär som friskt växlat mellan industri och högskola - ofta samtidigt - kan han med viss rätt hävda att högskolan och industrin borde kunna korsbefrukta varandra mycket bättre än idag.

- Industrin är full av briljanta människor som är jätteduktiga på att utveckla nya versioner av existerande produkter. Det man har svårt för är generationsskiften, att ta fram nästa plattform innan den gamla går ur tiden. Det blir lättare om människorna får komma ut ur organisationen, om de får frihet och också tillåts misslyckas ibland.

- Se på AXE-växeln, den hade aldrig blivit så bra om den utvecklats internt inom Ericsson.

Högskolan å sin sida är bra på att granska idéer, något som Lennart Lindh tycker att industrin borde ta vara på i högre utsträckning.

- Industrin tror ofta att vi på högskolan kan bygga prototyper. Vi har visserligen gjort det några gånger här i vårt labb, men det är granskningen som är akademins styrka.

- När projekt granskas inom industrin är personen som kommer med idén lika viktig för bedömningen som vad idén går ut på. Den akademiska granskningen är kallare, den skiljer på sak och person, och blir därför objektivare och mer rättvisande, säger han.

Ett bra sätt att utöva korsbefruktningen och få fart på kunskapsöverföringen är att individer tillåts dela sin tid mellan högskolan och industrin. Det gynnar alla parter, menar han. Högskolan får upp ögonen för trender i industrin, vilket gör den bättre på att utbilda folk i rätt saker. Industrin får tillgång till högskolans kunskaper och den akademiska metodiken. Man tar vara på dynamiken, och individerna växer som människor.



Lever som han lär


Man kan lätt konstatera att Lennart Lindh lever som han lär. Hans professorstjänst är en halvtid, andra halvan ägnar han sig åt sitt eget företag. På högskolan driver han

ett realtidslabb och handleder nio doktorander, varav fyra är så kallade industridoktorander, som alltså forskar på deltid och har andra foten kvar i industrin.

I handledandet lägger han lika stor vikt vid den personliga utvecklingen som vid själva forskningen.

- Vi utbildar starka personer med genuint tekniskt intresse som kan jobba i grupp, säger han.

Även i hans företag, RF Realfast AB, går idéerna igen. Där jobbar nio personer, alla på deltid med ett ben i någon annan organisation. Realfast AB utvecklar hårdvaruacceleratorer för realtidsoperativsystem, och räknar med att i år omsätta runt fem miljoner kronor.

En risk med dubbla engagemang är naturligtvis att de sväller till att närma sig två heltidsjobb. Lennart Lindhs svar på detta är enkelt - det gäller att sätta gränser och lära sig tacka nej till vissa saker.



Enkelhet och komplexitet


Enkelhet är något Lennart Lindh tror mycket på. Det gäller att göra saker så enkla att använda som möjligt, och att hela tiden försöka undvika komplexitet.

- Dagens produkter är oerhört komplexa, ofta i onödan. Vi försöker lära ut enkelhet, det gäller att se vilka detaljer som är onödiga, identifiera vad som är improduktiv kod och vad som är onödiga påbyggnader, så kallad overhead.

Med Lennart Lindhs medverkan har man nyligen startat ett nytt forskningsområde på Mälardalens högskola som heter just komplexitetsforskning. Där ska inte bara ingenjörer delta, utan även beteendeforskare och tekniska illustratörer. Målet är att utforska samspelet mellan människor och komplexa tekniska system, och hur detta samspel ska kunna förbättras.

Han menar att detta är ett utmärkt exempel på tvärvetenskap, något som han gärna skulle se mera av.

- Jag är faktiskt lite besviken på de nya högskolorna. De sneglar för mycket på de gamla anrika institutionerna - det vore roligare om de experimenterade mer med organisationen. Kanske kunde man ta bort de akademiska titlarna som ju är helt föråldrade och ibland försvårar tillvaron.

- Se på de nya Internetkonsulterna, de växer så det knakar och stirrar inte på de stora etablerade konsultföretagens organisationer. Och det verkar ju gå bra.

- Det handlar hela tiden om reducerad overhead, oavsett om det är datorsystem, högskolor eller företag vi talar om.

Adam Edström