Elektronisk handel håller snabbt på att skifta fokus från konsumentbutiker på Internet som Amazon och Bokus till mer strömlinjeformade affärer mellan företag. I denna tummelplats för företagskonsulter heter det att B2C, business-to-consumer, ersätts av B2B, business-to-business.

Samma konsulter är snabba med att påpeka att förutsättningen för e-handeln är att flödena av information, råvaror och produkter fungerar klanderfritt inom och kring företagen. Det handlar alltså om det som på engelska heter supply-chain management, på svenska ibland översatt med flödesekonomi.

Ett litet e kan, enligt konsulterna, sättas framför snart sagt vilken normal företagsaktivitet som helst - inköp, logistik, konstruktion, tillverkning, kundhantering och marknadsföring - allt för att få den gamla ekonomins företag anpassade för 2000-talet. Det lilla e-et sägs innebära förändringar så stora att de tål jämförelse med den industriella revolutionen. Det är nog överdrivet, men informationstekniken ger onekligen möjligheter att optimera och förändra hela företagsstrukturer.

Nokias mobiltelefontillverkning illustrerar betydelsen av god kontroll på flödesekonomin. Pertti Korhonen, ansvarig för logistik och inköp på Nokia Mobile Phones, menar till och med att toppklass på dessa system är en av de tre viktigaste framgångsfaktorerna i mobiltelefonbranschen.

- Supply-chain management är lika viktigt som att ha teknik och varumärke i världsklass, säger han.

Världsklass var något mycket avlägset på Nokia Mobile Phones för några år sedan. När volymerna av mobiltelefoner dubblerades år 1995 fick organisationen därför problem. Planeringen var inte samordnad mellan försäljning, distribution och tillverkning. Man visste inte särskilt mycket om kundernas framtida behov, och underleverantörerna släpptes inte in i planeringen.

- Vi hade stora bekymmer. Hela vår affärsprocess var uppdelad i småbitar, och all information var segmenterad. Det byggdes upp stora lager av komponenter och produkter mellan varje avdelning, berättar han.

Att problemet skulle förvärras om inget gjordes var också tydligt. Allt kortare produktcykler, exponentiellt ökande produktionskrav och inte minst de stora variationerna i pris och tillgänglighet på halvledare gjorde behovet av förändringar akut.

Under 1996 började man angripa problemen, till en början internt på varje avdelning. All lagerhantering stramades upp och alla gamla informationssystem byttes ut mot ett enhetligt. De tre åren som följde ägnades åt att integrera de olika delarna i kedjan, från order till tillverkning. Ett enormt jobb, med tanke på att detta gjordes globalt.

Resultatet blev dock att man kom betydligt närmare målet - att producera efter order i stället för mot lager. Man höjde också servicenivån mot kunderna betydligt, och prognoserna för när en viss produkt skulle bli färdig för leverans blev betydligt mer tillförlitliga. Under de senaste åren har informationskedjan även öppnats mot underleverantörer och kunder.

Framstegen kan mätas i sparade pengar och kortade ledtider. år 1995 omsattes lagret på 300 dagar, en siffra som år 2002 ska ha minskat till 50 dagar. Samtidigt kommer lagerhanteringskostnaderna visserligen att ha ökat från fyra till drygt tio miljarder kronor eftersom volymerna skjutit i höjden.

- Men om vi inte gjort något hade lagerhanteringskostnaderna år 2002 varit tre gånger högre. Vi har nog sparat runt 20 miljarder kronor, säger Pertti Korhonen.

Han berättade om Nokias förändringar på ett seminarium inför halvledarföretag och deras underleverantörer. Och avslutade med att konstatera att under den timme han pratat hade Nokia Mobile Phones konsumerat 3,6 miljoner komponenter. Den siffran visar onekligen problemens magnitud.

- Det är först nu, när våra egna informationssystem är transparenta och snabba som vi kan ta vara på möjligheterna med e-handel, säger Pertti Korhonen.

Transparenta informationssystem innebär att all information finns tillgänglig och uppdaterad på alla avdelningar och bolag i hela kedjan, från underleverantörer till kunder.

Nokia är naturligtvis inte ensamt om att jobba med dessa frågor. Tvärtom - snart sagt varje företag i varje industri har projekt som ska förbättra flödet av information och material.

Inom elektronikindustrin ligger dock Nokia långt framme, månne snäppet efter Dell och Cisco - två företag som konsulterna brukar lyfta fram som ledande. Påpekas bör dock också att elektronikindustrin som helhet inte anses ha kommit lika långt som exempelvis bilindustrin eller läkemedelsindustrin.