About / Advertise
I boken "Industriminnen" har 15 före detta medarbetare på Asea tecknat ned brottstycken av ingenjörsmässiga händelser och historier.
Boken "Industriminnen" är inget litterärt mästerverk, och kommer inte att gå till historien för sin rent språkliga lyster.
Men det gör inte så mycket. För den som är det minsta intresserad av svensk el- och elektronikhistoria finner här dussinet fullt av personligt berättade anekdoter om framsteg - och bakslag - berättade av de ingenjörer som var med på den tiden. Just närvarokänslan och berättarglädjen, uppblandad med hundratals autentiska fotografier och illustrationer, är mer än tillräckligt för att locka läsaren vidare.
I boken finns berättelser från hela 1900-talet. Här beskrivs den mödosamma jakten på den perfekta tyristorn, hur kärnkraften växte från ingenting till Sveriges viktigaste elkälla, hur datoriserade styrsystem kom till och hur pionjärerna kring högspänd likström överbevisade skeptikerna. även sociala, medicinska och kulturella aspekter av ingenjörsarbetet får sina stunder i rampljuset.
Den medryckande stilen och det entusiastiska tempot förlåter en del av bokens mindre lyckade sidor. Att man hållit det tekniska djupet avsiktligt lågt må vara en välmenad tanke, men ibland saknar man faktiskt rejäla förklaringar på fenomen och produkter som författarna uppenbarligen tycker är viktiga. Likaså studsar nog många läsare i dagens globaliserade generationer på undertonerna att svenska ingenjörer per definition är bäst i världen, och att de allra bästa och svenskaste kommer från Asea.
Boken tillkom på privat initiativ av de tidigare Aseaprofilerna Gunnar Engström och Hans Stackegård. Dessa verkade emellertid ha varit mer intresserade av att själva historien skulle dokumenteras än att resultatet skulle få vid spridning. Först med stöd från ABB-chefen Anders Narvinger och förre landshövdingen i Västmanlands län, Jan Rydh, tog projektet kommersiell fart. Numera finns verket på utvalda bokhandelsdiskar i Västerås och Stockholm, samt kan beställas från förläggaren Bertil Henås i Västerås.
Men det gör inte så mycket. För den som är det minsta intresserad av svensk el- och elektronikhistoria finner här dussinet fullt av personligt berättade anekdoter om framsteg - och bakslag - berättade av de ingenjörer som var med på den tiden. Just närvarokänslan och berättarglädjen, uppblandad med hundratals autentiska fotografier och illustrationer, är mer än tillräckligt för att locka läsaren vidare.
I boken finns berättelser från hela 1900-talet. Här beskrivs den mödosamma jakten på den perfekta tyristorn, hur kärnkraften växte från ingenting till Sveriges viktigaste elkälla, hur datoriserade styrsystem kom till och hur pionjärerna kring högspänd likström överbevisade skeptikerna. även sociala, medicinska och kulturella aspekter av ingenjörsarbetet får sina stunder i rampljuset.
Den medryckande stilen och det entusiastiska tempot förlåter en del av bokens mindre lyckade sidor. Att man hållit det tekniska djupet avsiktligt lågt må vara en välmenad tanke, men ibland saknar man faktiskt rejäla förklaringar på fenomen och produkter som författarna uppenbarligen tycker är viktiga. Likaså studsar nog många läsare i dagens globaliserade generationer på undertonerna att svenska ingenjörer per definition är bäst i världen, och att de allra bästa och svenskaste kommer från Asea.
Boken tillkom på privat initiativ av de tidigare Aseaprofilerna Gunnar Engström och Hans Stackegård. Dessa verkade emellertid ha varit mer intresserade av att själva historien skulle dokumenteras än att resultatet skulle få vid spridning. Först med stöd från ABB-chefen Anders Narvinger och förre landshövdingen i Västmanlands län, Jan Rydh, tog projektet kommersiell fart. Numera finns verket på utvalda bokhandelsdiskar i Västerås och Stockholm, samt kan beställas från förläggaren Bertil Henås i Västerås.
Adam Edström
