About / Advertise
- Det är positivt att lönerna ligger så bra. De ligger faktiskt bättre än jag trodde, säger Margaretha Eriksson, ordförande i SER, Sveriges Elektronik- och dataingenjörers riksförening.
- När det gäller de nyutexaminerade så brukar ju de stora företagen ligga lite lägre än CFs rekommendation medan till exempel mindre så kallade startups betalar ordentligt bra, säger hon.
Elektroniktidningens enkät visade tydliga regionala inkomstskillnader. Högst betalda var elektroingenjörerna i Stockholmsregionen.
- Trycket i Stockholm är högre än i övriga landet. Där finns också fler arbetsgivare. Och precis som undersökningen visar så kan man höja sin lön om man byter jobb. När det gäller konsulter är prislistan ofta densamma över landet trots att lönerna varierar. Slutsatsen blir att det är konsulterna i landsorten som drar in pengarna till koncernen, säger Margaretha Eriksson.
I årets enkätundersökning var antalet kvinnor allt för lågt för att man skulle kunna lägga ett genderperspektiv på analysen, men det är inget som Margaretha Eriksson saknar.
- I det här yrket finns ingen traditionell uppdelning mellan killar och tjejer. Jag har mycket svårt att tro att det skulle finnas någon skillnad mellan könen. Företagen köper en ingenjör och på den finns det en prislapp.
När det gäller frågan hur internationaliseringen påverkar löneläget så säger SERs ordförande att man kan dela upp elektroingenjörerna i två typer, de som vill och inte vill flytta på sig. Hon menar att det handlar om olika kulturer och om språkkunskaper. Och hon tror inte att lönen för "bulkingenjören" påverkas särskilt mycket.
- Internet har också bidragit till att skapa en internationell jobbmarknad. Idag har inte bara de som är anställda på ett storföretag chanser att få uppdrag utomlands. även de som jobbar i små företag har chansen att få uppdrag över hela västvärlden. På så sätt ökar tillgången på experter och de brukar ju få bra betalt. Dessutom har ju de unga redan erfarenheter från utlandet, säger Margaretha Eriksson.
I Elektroniktidningens enkät kommer vi för andra gången fram till att konsulter får sämre betalt än övriga. Men Margaretha tror att det kan vara något missvisande.
- De som jobbar i enmans- eller fåmansföretag kan gå in i skattemässiga lösningar som innebär att grundlönen blir relativt låg. Istället investerar arbetsgivarna ofta mer i sin personal än vad storföretagen gör, i form av till exempel utbildningar. Om ett stort företag vill satsa på en enskild blir det ofta en rättvisefråga, vilket kan vara nivåhöjande.
- Bortsett från projektledarna så har konsulterna sällan något personalansvar eller några underställda.
- Det var intressant att en så stor andel av de tillfrågade var nöjda med sin lön. Men i den offentliga sektorn kan det vara lite farligt. Där verkar inte arbetsgivaren ha förståelse för att de måste ge de anställda bra betalt. Nyligen hörde jag någon som fått beskedet att en lön på
25 000 var otänkbar - att det skulle vara en chefslön. Men det kan också handla om ett fritt val, att du kanske forskar vid högskola mot en lägre lön än vad näringslivet skulle erbjuda dig, mot att du har en större handlingsfrihet i ditt arbete, säger Margaretha Eriksson.
Elektroniktidningens enkät visade tydliga regionala inkomstskillnader. Högst betalda var elektroingenjörerna i Stockholmsregionen.
- Trycket i Stockholm är högre än i övriga landet. Där finns också fler arbetsgivare. Och precis som undersökningen visar så kan man höja sin lön om man byter jobb. När det gäller konsulter är prislistan ofta densamma över landet trots att lönerna varierar. Slutsatsen blir att det är konsulterna i landsorten som drar in pengarna till koncernen, säger Margaretha Eriksson.
I årets enkätundersökning var antalet kvinnor allt för lågt för att man skulle kunna lägga ett genderperspektiv på analysen, men det är inget som Margaretha Eriksson saknar.
- I det här yrket finns ingen traditionell uppdelning mellan killar och tjejer. Jag har mycket svårt att tro att det skulle finnas någon skillnad mellan könen. Företagen köper en ingenjör och på den finns det en prislapp.
När det gäller frågan hur internationaliseringen påverkar löneläget så säger SERs ordförande att man kan dela upp elektroingenjörerna i två typer, de som vill och inte vill flytta på sig. Hon menar att det handlar om olika kulturer och om språkkunskaper. Och hon tror inte att lönen för "bulkingenjören" påverkas särskilt mycket.
- Internet har också bidragit till att skapa en internationell jobbmarknad. Idag har inte bara de som är anställda på ett storföretag chanser att få uppdrag utomlands. även de som jobbar i små företag har chansen att få uppdrag över hela västvärlden. På så sätt ökar tillgången på experter och de brukar ju få bra betalt. Dessutom har ju de unga redan erfarenheter från utlandet, säger Margaretha Eriksson.
I Elektroniktidningens enkät kommer vi för andra gången fram till att konsulter får sämre betalt än övriga. Men Margaretha tror att det kan vara något missvisande.
- De som jobbar i enmans- eller fåmansföretag kan gå in i skattemässiga lösningar som innebär att grundlönen blir relativt låg. Istället investerar arbetsgivarna ofta mer i sin personal än vad storföretagen gör, i form av till exempel utbildningar. Om ett stort företag vill satsa på en enskild blir det ofta en rättvisefråga, vilket kan vara nivåhöjande.
- Bortsett från projektledarna så har konsulterna sällan något personalansvar eller några underställda.
- Det var intressant att en så stor andel av de tillfrågade var nöjda med sin lön. Men i den offentliga sektorn kan det vara lite farligt. Där verkar inte arbetsgivaren ha förståelse för att de måste ge de anställda bra betalt. Nyligen hörde jag någon som fått beskedet att en lön på
25 000 var otänkbar - att det skulle vara en chefslön. Men det kan också handla om ett fritt val, att du kanske forskar vid högskola mot en lägre lön än vad näringslivet skulle erbjuda dig, mot att du har en större handlingsfrihet i ditt arbete, säger Margaretha Eriksson.
Erika Ingvald
