About / Advertise
Små företag utan tillräckliga resurser riskerar att halka efter
Genom att involvera ledningen och införa miljötänkandet i ett tidigt skede av produktutvecklingen blir miljöarbetet lönsamt. En grön satsning ger inte bara lägre energiförbrukning och materialkostnader, det leder ofta till bättre produkter och ökad konkurrenskraft.
Genom att involvera ledningen och införa miljötänkandet i ett tidigt skede av produktutvecklingen blir miljöarbetet lönsamt. En grön satsning ger inte bara lägre energiförbrukning och materialkostnader, det leder ofta till bättre produkter och ökad konkurrenskraft.
Mycket stod på agendan under den europeiska konferensen om ett effektivare miljöarbete inom elektronikindustrin. En stor del av det miljöarbete som sker inom elektronikbranschen drivs fram av lagar och direktiv som tvingar företagen till miljöförbättringar.
Men enligt Johan Widheden på IVF finns det uppenbara kommersiella motiv för att använda miljöanpassad konstruktion, så kallad ekodesign.
- Trots det förekommer ekodesign i ganska liten utsträckning inom industrin idag, säger han.
Ledningen ofta oengagerad
Johan Widheden anser att en av anledningarna till att företag inte satsar mer på ekodesign är att ledningen inte intresserar sig för frågan. Därmed inser man inte hur mycket ett dåligt miljöarbete kostar i form av resursslöseri och hur mycket man kan tjäna på att göra sina produkter mer miljöanpassade.
- För att miljöarbetet ska lyckas måste det bli en integrerad del av företagets verksamhet. Det kan inte läggas till i slutskedet när man tar fram nya produkter, säger Johan Widheden.
Han har studerat elva företag inom elektronikbranschen där en satsning på ekodesign har gett ekonomiska fördelar. De största besparingarna kom av att man förbrukade mindre energi, material och processkemikalier. Men många av företagen upplevde också att innovationsklimatet på företaget blivit bättre, miljöarbetet ledde till att man utvecklade bättre produkter. Vissa företag fick även bättre kontroll över sina lagertillgångar samt lägre administrations- och underhållskostnader.
Ett av företagen i undersökningen är den brittiska mönsterkortstillverkaren Crawford Hansford & Kimber.
- I början var företaget skeptiskt till att göra några större förändringar på grund av de kommande miljödirektiven inom EU. Men ledningen insåg efter ett tag att om man satsade på att göra miljöförbättringarna så snabbt som möjligt kunde man vinna marknadsandelar, säger Johan Widheden.
Företaget minskade mängden processkemikalier vid tillverkningen av mönsterkorten, bland annat genom att inte tvätta korten med syra. Dessutom fäller man ut den koppar som finns i lös form efter etsningsprocessen och återanvänder eller säljer vidare.
Blyfri satsning räknades hem
Företaget gick även över till blyfritt lod, vilket ledde till att man på egen hand kan ta hand om avfallet från tillverkningen. Innan klassades det som miljöfarligt och togs om hand av ett externt avfallsföretag. De ekonomiska fördelarna var så pass stora att förändringarna kunde genomföras utan att priset på mönsterkorten behövde höjas. Dessutom ansåg man att man hade fått en bättre, mer genomtänkt produkt.
Den amerikanska kontaktdonstillverkaren AMP, som numera ingår i Tyco Electronics, valde i sin tur att fokusera på miljöorienterad utbildning för sina anställda. För att kunna utveckla miljöanpassade produkter på ett lönsamt sätt fick alla ingenjörer utbildning inom ekodesign. Företaget uppskattar att man med hjälp av detta sparade ungefär sju miljoner dollar under två år. Besparingarna låg bland annat i en kraftig minskning av koppar och komplexbildaren EDTA i avloppsvattnet, vilket gav lägre reningsavgifter.
Men även om ekodesign kan leda både till besparingar och bättre produkter kräver det att man avsätter resurser.
- De stora, resursstarka företagen har möjlighet att satsa. Gapet mellan dem och mindre företag som inte har samma miljökompetens kommer att växa och bli allt större, säger Carl Gunnar Bergendahl på IVF.
Han tror att de små företagen kommer att få problem om de inte får hjälp.
Maarten ten Houten som jobbar med Philips miljöarbete instämmer.
- Vi måste göra det lättare för mindre företag som inte har samma resurser och kompetens, säger han.
Carl Gunnar Bergendahl anser dock att man ser en trend mot att storföretag som Ericsson inte är lika intresserade längre av breda miljösamarbeten.
- De är mer inriktade på att ställa krav än att hjälpa, säger han.
Men enligt Johan Widheden på IVF finns det uppenbara kommersiella motiv för att använda miljöanpassad konstruktion, så kallad ekodesign.
- Trots det förekommer ekodesign i ganska liten utsträckning inom industrin idag, säger han.
Ledningen ofta oengagerad
Johan Widheden anser att en av anledningarna till att företag inte satsar mer på ekodesign är att ledningen inte intresserar sig för frågan. Därmed inser man inte hur mycket ett dåligt miljöarbete kostar i form av resursslöseri och hur mycket man kan tjäna på att göra sina produkter mer miljöanpassade.
- För att miljöarbetet ska lyckas måste det bli en integrerad del av företagets verksamhet. Det kan inte läggas till i slutskedet när man tar fram nya produkter, säger Johan Widheden.
Han har studerat elva företag inom elektronikbranschen där en satsning på ekodesign har gett ekonomiska fördelar. De största besparingarna kom av att man förbrukade mindre energi, material och processkemikalier. Men många av företagen upplevde också att innovationsklimatet på företaget blivit bättre, miljöarbetet ledde till att man utvecklade bättre produkter. Vissa företag fick även bättre kontroll över sina lagertillgångar samt lägre administrations- och underhållskostnader.
Ett av företagen i undersökningen är den brittiska mönsterkortstillverkaren Crawford Hansford & Kimber.
- I början var företaget skeptiskt till att göra några större förändringar på grund av de kommande miljödirektiven inom EU. Men ledningen insåg efter ett tag att om man satsade på att göra miljöförbättringarna så snabbt som möjligt kunde man vinna marknadsandelar, säger Johan Widheden.
Företaget minskade mängden processkemikalier vid tillverkningen av mönsterkorten, bland annat genom att inte tvätta korten med syra. Dessutom fäller man ut den koppar som finns i lös form efter etsningsprocessen och återanvänder eller säljer vidare.
Blyfri satsning räknades hem
Företaget gick även över till blyfritt lod, vilket ledde till att man på egen hand kan ta hand om avfallet från tillverkningen. Innan klassades det som miljöfarligt och togs om hand av ett externt avfallsföretag. De ekonomiska fördelarna var så pass stora att förändringarna kunde genomföras utan att priset på mönsterkorten behövde höjas. Dessutom ansåg man att man hade fått en bättre, mer genomtänkt produkt.
Den amerikanska kontaktdonstillverkaren AMP, som numera ingår i Tyco Electronics, valde i sin tur att fokusera på miljöorienterad utbildning för sina anställda. För att kunna utveckla miljöanpassade produkter på ett lönsamt sätt fick alla ingenjörer utbildning inom ekodesign. Företaget uppskattar att man med hjälp av detta sparade ungefär sju miljoner dollar under två år. Besparingarna låg bland annat i en kraftig minskning av koppar och komplexbildaren EDTA i avloppsvattnet, vilket gav lägre reningsavgifter.
Men även om ekodesign kan leda både till besparingar och bättre produkter kräver det att man avsätter resurser.
- De stora, resursstarka företagen har möjlighet att satsa. Gapet mellan dem och mindre företag som inte har samma miljökompetens kommer att växa och bli allt större, säger Carl Gunnar Bergendahl på IVF.
Han tror att de små företagen kommer att få problem om de inte får hjälp.
Maarten ten Houten som jobbar med Philips miljöarbete instämmer.
- Vi måste göra det lättare för mindre företag som inte har samma resurser och kompetens, säger han.
Carl Gunnar Bergendahl anser dock att man ser en trend mot att storföretag som Ericsson inte är lika intresserade längre av breda miljösamarbeten.
- De är mer inriktade på att ställa krav än att hjälpa, säger han.
Lisa Ringström
