Genom att rita upp hur de svenska optoföretagen och deras produkter placerar sig i ett tänkt stadsnät växer en bild fram, där företagen och deras produkter är anmärkningsvärt samstämda och kompletterar varandra. Det finns ingen större överlappning, och det finns inte heller några avgörande delar av stadsnätet där det saknas svenska aktörer.
Kanske har detta sin grund i de täta familjebanden mellan optoföretagen. Många av dem har samma ursprung, och alla känner alla eftersom de ofta har gemensamma erfarenheter genom att ha jobbat eller forskat ihop.
- Framgång inom optobranschen är liktydigt med att bli uppköpt. Antingen blir man uppköpt av ett stort, förslagsvis amerikanskt, företag som kan pumpa in pengar för forskning, utveckling och expansion. Eller så går man samman.
Det säger Lennart Ramberg på svenska Altitun, som numera heter ADC Altitun efter att för ett knappt år sedan ha blivit uppköpta av amerikanska ADC.
- Det kommer att ske en utslagning de närmaste åren, eftersom det finns på tok för många optoföretag. Men frågan är om det går att kalla för utslagning, snarare handlar det om konsolidering mellan mindre aktörer, fortsätter Lennart Ramberg.
Koncentrerade på stadsnät
- De flesta nya optoföretag är koncentrerade på produkter och system för stadsnät. Inte på stamnät och nationella nät, där har de stora operatörerna gjort sin upphandling, säger Stefan Lindeberg, tidigare marknadsutvecklingschef på Cisco, numera fristående opto-guru med uppgift att coacha optoföretag till framgång.
- Det är långt ute i näten som utvecklingen är snabb och kräver stor flexibilitet. Därför är det en fördel med små, snabba och föränderliga aktörer, och det finns utrymme för nya initiativ och nya marknader.
Cisco Photonics (f.d. Qeyton) och Lumentis är företag som överlappar varandra något. Lumentis ligger med sina DWDM-lösningar en nivå högre upp än Qeyton, men bygger även på lägre CWDM-nivå. Qeyton å sin sida är på väg upp från den lägre CWDM-nivån till den högre DWDM-nivån.
Fläck på optokartan
Optokartan har i alla fall en fläck som inte täcks av inhemsk produktion. Det finns inga svenskar som tillverkar en rent optisk växelkärna att sätta i de optiska växlarna.
Det är i och för sig en definitionsfråga om det finns över huvud taget. Säkert är i alla fall att suget efter rent optiska växelkärnor är stort, och att det är på gång.
- Vi köper gallium i en plastflaska för att göra indiumgalliumarsenidfosfidlasrar till ett företag som kunde ha varit Lumentis eller Ericsson, men som förmodligen är ett nordamerikanskt företag, säger Lennart Ramberg hemlighetsfullt när han ska ge ett exempel på att optokomponentföretag köper låggradigt raffinerade insatsvaror.
Alla företagets kunder är hemlighetsfulla, eftersom ett avslöjande av vilka komponenter de köpt avslöjar mycket om vad de tänker producera.
De företag Elektroniktidningen talat med är samstämmigt optimistiska: även om tillväxttakten och investeringsglädjen minskar just nu, ser marknaden fortsatt ljus ut för optoföretagen. Suget efter bredband minskar inte, vi är fortfarande i början av utvecklingen. Så länge efterfrågan överstiger produktionskapaciteten är det svårt att känna någon oro.
Torun Bager