Det svindlar när kameran zoomar sig igenom till synes ändlösa rader av bitcoinmaskiner i KNC Miners ombyggda helikopterhangar i Boden.

– Hyllorna är 70 grader varma. Det betyder att om du lägger handen på dem så känns det som att du bränner dig, men du gör det inte, berättar Michael Unnebäck, chefskonstruktör på KNC Miner.

Maskinerna på hyllorna myntar en stor del av världens bitcoins. Om man inkluderar de maskiner som står hemma hos KNC:s kunder, vilket är de flesta, gissar Michael Unnerbäck att KNC:s maskiner tillverkar 30 procent av alla bitcoins just nu.

Bitcoin är den kontroversiella virtuella valuta som just tagit sig in på Stockholmsbörsen.

På mässan Elektronikexpo berättade Michael Unnebäck idag historien om hur det kom sig att en liten svensk konsult på bara ett år kunde ta sig från ingenting till världsledande producent av asicar för bitcoins.

Det har bara gått lite drygt två år sedan två herrar klev in på konsultfirman Orsocs kontor och undrade om inte Orsoc kunde bygga bitcoin-maskiner – motsvarigheten till fysiska valutors sedelpressar.

Maskinerna används för att verifiera bitcointransaktioner, för att upprätthålla den gigantiska loggbok som avgör vem som för tillfället är den rättmätige ägaren till varje virtuellt bitcoinmynt.

Som sidoeffekt och som belöning genererar maskinerna bitcoins med en sannolikhet som beror av vilken beräkningskraft som maskinen bidrar med till det distribuerade nätverket. Mynten tillfaller maskinens ägare.

I sitt tidigare liv drev Orsoc sajten Opencores, ett forum för öppenkodshårdvara. Men den verksamheten har idag hamnat inom parentes och rullar på huvudsakligen av sig själv. Om någon är intresserad av att ta över driften, är det bara att höra av sig till Orsoc – annonser finansierar driften.

För Orsoc tackade ja till de två herrarna, vilket ledde företaget till en betydlig lönsammare marknad.

De satte ihop en prototyp till en bitcoinmaskin av 32 stycken Cyclone 4-FPGA:er.

– Folk kom från hela världen och tittade på demonstrationer. Intresset var enormt, berättar Michael Unnebäck.

TSMC valdes ut som tillverkare.

– De hade 28 nm processlinje som vi fick använda.

Efter att ha diskuterat med TSMC om processer och prestanda, gjorde KNC en specifikation på en produkt. Och sedan lade man ut den i sin webbshop och började sälja – innan produkten fanns.

Man lovade att leverera i september eller november.

– Ganska snart började det trilla in pengar, så det var bara att köra vidare.

Samma finansieringsmodell används av deras konkurrenter, att kunden förskottsbetalar produkten. Biotcointillverkning är ett högriskprojekt. Valutan har en osäker framtid, dess kurs svänger våldsamt, den är utsatt för spekulation, och en konkurrent som lyckas släppa sin asic före dig, kan döda hela din produkt.  Tidsfaktorn är avgörande – den som har för den tillfället bästa asicen är den som tar hem majoriteten av alla bitcoin.

Banker är inte intresserade av att finansiera, enligt Michael Unnebäck.

– Håller man på med bitcoin får man knappast ens ha ett bankkonto.

FPGA-prototypen fungerade, så det var den man utgick från i konstruktionen av asicen. Den skalades upp till betydligt fler element.

Den första funktionella modellen itererades några varv med TSMC för att bestämma hur många kärnor den kunde innehålla, och för att bestämma en lämplig effektförbrukning.

– I juni i Kina lämnade vi över designen till fabriken. Då hade vi gjort vårt, berättar Michael Unnebäck.

Det hade då bara gått tre månader sedan de två herrarna stegade in på Orsocs kontor. Fokus lades nu på konstruktion av kretskort.

– De togs fram i expressfart. Vi gjorde några prototyper för att se hur mycket ström de kunde dra.

Eskilstuna elektronikpartner hjälpte till att bygga kort som klarade höga strömmar. Innerlagren har 0,21 mm koppar.

– Korten känns rejäla!

Med korten klara väntade burkarna bara på sina asic för att kunna tas i bruk. Den 29 september levererades de första.

– En kille från oss flög till Korea – där de kapslades – och hämtade hem så många asicar han orkade bära. Dessutom skickade vi en kille från DHL. Han var snabbare genom tullen och var den som kom först fram, på söndag efter lunch.

Nu var det nervöst – skulle asicarna fungera? En första misslyckad chipversion är en inte alls ovanlig händelse.
 
– Vi testade och satte spänningar och konstaterade att man kunde läsa ut deras ut serienummer. Det verkade finnas hopp!

På tisdagen hade man till allas glädje ett första kort uppe som snurrade och genererade bitcoins.

– Hade asicen inte funkat – då hade det blivit lite jobbigt.

Under onsdagen och torsdagen jobbade ett 20-tal personer med att sätta asicar och sladdar på plats, bocka plåt, packa i lådor och skicka till kund.

Varje sekund var bokstavligen dyrbar. Kundernas egna bitcoinplånböckers id-nummer var inprogrammerade i asicarna. Det betydde att burkarna kunde börja generera bitcoins så fort de pluggades in i el- och nätuttag.

Lyckan log mot KNC och dess kunder – bitcoinkursen steg kraftigt.
 
– Och vi fick glada och nöjda kunder.

Den första asicen hette Jupiter och tillverkades i 28 nm. Strax därefter öppnade TSMC en ny processlina på 20 nm.

– Vi porterade genast vår konstruktion dit. Vi blev i princip deras första kund. De ville gärna som första kund ha någon med relativt måttliga volymer, och det hade vi.

Den andra asicen Neptune ligger i ungefär samma BGA-kapsel som Jupiter, men klarar en högre effekt. Neptunekortet drar 420 watt mot 300 watt för Jupiterkortet.

De första Neptune-asicarna levererades i juni 2014. Maskinerna i sig bytte mekanik till en smidigare mindre låda.

Till en början flöt leveranserna bra. När Apple började tillverka Iphone6 i samma lina blev det lite trögare.

Efterföljaren till Neptune ska levereras snart, i juni. Återigen är KNC först med en ny TSMC-process, den här gången i 16 nm.

Att en liten svensk konsult har blivit världsledande på bitcoin-asicar – det hänvisar Michael Unnebäck till erfarenhet.

– Vi har jobbat mycket med elektronik, säger Michael Unnebäck

–  De andra var ganska dåliga på att få sina grejor att fungera.

Det var inte asicen i sig som var den avgörande faktorn. Där var även konkurrenterna skickliga. Utan det var resten av konstruktionen.

–  De var inte lika duktiga på strömmatning och kretskort. Vi kunde täcka in allt det som finns omkring asicen.

KNC:s första affärsmodell var att leverera bitcoinmaskiner till privatpersoner. Idag har man börjat bygga egna datahallar som kunderna hyr in sig på.

Michael Unnebäck visar en film av företagets gigantiska ombyggda helikopterhangar i Boden. Portarna står öppna för att släppa ut värme, och personalen tar sig runt med sparkcyklar.

Wall Street Journal placerade i februari KNC i den absoluta toppen bland Europas mest intressanta startupbolag.