– Drönare har blivit ett verktyg som brottslingar och terrorister fått upp ögonen för. Våra system används idag både för att skydda offentliga fastigheter och hem som ägs av företagsledare och andra familjer som riskerar att utsättas för utpressning eller kidnappning, säger Robby de Candido.

Han grundade Skysense tillsammans med teknikchefen Magnus Lundmark år 2015. Båda har en bakgrund från ­Ericsson. I höstas kunde företaget leverera sina första enheter som nu finns installerade hos några högprofilerade kunder.

De flesta är sekretessbelagda men han berättar att en Skysense-anläggning finns monterad i Djursholm, norr Stockholm. Affärsidén är att låta hushållen i villasamhället, som är känt för sina många välbeställda invånare, teckna sig för ett abonnemang på drönarspårning. När tjänsten är färdigutvecklad är tanken att den kopplas till larmcentraler och att den nya tjänsten kan bli en del av bostädernas skalskydd.

Kriminalvården är också en kundkategori som Skysense siktar in sig på. En leverans har gjorts till en anstalt någonstans i Europa. Drönare kan ­nämligen användas för att släppa ner paket som innehåller exempelvis mobiltelefoner eller knark till en fängelsegård.

Kriget i Ukraina har visat att även drönare som utvecklats för civilt bruk har kapacitet som vapen och som terrorverktyg. Ett system från företaget kommer att levereras för att användas i Ukraina, vid fronten. Det är en donation som finansierats av svenska privatpersoner.

– Vi för naturligtvis diskussioner med ytterligare en rad intresserade företag och offentliga organisationer inom och utanför Sverige.

Robby de Candido påpekar att det finns skillnader mellan militära och civila system för spårning och skydd mot drönare.

En militär lösning använder sig vanligen av en aktiv radar för att spåra drönare. När en främmande drönare upptäcks försöker man oskadliggöra den på olika sätt. Men ett civilt system får inte orsaka att en drönare eller delar till en drönare faller ner till marken okontrollerat. En aktiv radar som militären ibland kan använda kräver dessutom tillstånd, om den ska användas av en civil aktör.

Skysense använder i stället andra strategier för att spåra drönare. I första hand försöker man lyssna av trafiken mellan pilot och drönare. Det är dels styrsignalerna, dels den dataström ofta med stillbilder eller video som drönaren levererar. Kommersiella drönare utnyttjar de fria ISM-banden, oftast på 2,4 och 5,8 GHz. Men även 433 och 868 MHz kommer till användning. Det är samma frekvensband som wifi-näten använder. Det finns dessutom en del drönare med kort räckvidd som styrs över ett wifi-nät.

– Skysense system klarar digital signaltrafik för de vanligaste drönarfabrikaten. Det innebär att vi för närvarande kan avkoda trafiken för mer än 90 procent av de drönare som sålts på marknaden, säger Robby de Candido.

Om trafiken mellan drönare och pilot kan avkodas, så innebär det att både drönarens och pilotens positioner har avslöjats. En väktare kan därmed dirigeras ut för att konfrontera eller till och med gripa piloten, beroende på situationen.

Även om inte signaltrafiken till drönaren kan kodas av så kan ändå drönarens position upptäckas. Det sker med metoden TDoA (Time Difference of Arrival). Den bygger på flera detektorantenner med fri sikt till drönaren används tillsammans med klockan i en GPS-mottagare. Då mäts tidsskillnaderna mellan de signaler som tagits emot från drönaren.

Drönarspårning med radiobaserad teknik kombineras också oftast med en kamera som följer och visar drönaren med god upplösning. Från en bevakningscentral går det då att se vad det är för en drönare och vilken typ av last den bär med sig.

Kostnaden för Skysense system ligger på ”ett sexsiffrigt belopp”. Det är förhållandevis lågt jämfört med radarbaserade system, hävdar Robby de Candido.

Skysense klarar i dagsläget att upptäcka drönare som sänder på de vanligaste ISM-banden. Men företaget utvecklar sitt system kontinuerligt för att utvidga antalet modeller av drönare som kan spåras.

– Man får helt enkelt göra en riskbedömning när man väljer hur heltäckande skyddet ska bli. Hur värdefullt är skyddsobjektet? Och vilka resurser kan man räkna med att brottslingen eller terroristen är beredd att lägga ner, konstaterar Robby de Candido.

Företaget omsätter cirka 10 miljoner kronor och har mellan fem och åtta personer är anställda eller gör uppdrag. Monteringen görs i egen regi men kretskorten produceras hos en specialist på ytmontering i Stockholmsregionen. Slutmonteringen sker i en anspråkslös lager- och industribyggnad i Kista.

Från början var inriktningen på att tillverka små billiga mottagare för positionsdata för trafikflyget (ADS-B, Automatic dependent survaillance). Positionsuppgifterna är avsedd för flygledningarna och för andra flygplan i närheten. Man kan se det som en motsvarighet till sjöfartens AIS-system. Men positionsuppgifterna från ADS-B samlas också in av olika webbtjänster som presenterar dem på sina hemsidor. Populärt bland flygpassagerare som vill kontrollera om flyget är i tid eller inte.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Skysense mottagare är tillverkade för den svenskägda webbtjänsten Flightradar24. Idag har Skysense tillverkat och distribuerat omkring 5000 mottagarenheter till volontärer över hela världen som håller i gång Flightradar24:s nätverk. Den här delen av verksamheten ligger under ett separat bolag som heter ADSX AB, men som delar personal och lokaler med Skysense.

Läs även "upptäcker och stör ut drönare".