Madeleine Bengtsar:

Systemens planet

Homo sapiens översätts till förnuftig människa eller rakt översatt till vis man. Under evolutionen har människans systemuppbyggnad förändrats åtskilligt. Vi har runt 30 000 olika gener och enbart under de senaste 5 000 åren har evolutionen gått ungefär hundra gånger snabbare än någonsin tidigare. Det finns nu nya studier som visar att runt 2 000 av våra gener för närvarande befinner sig under snabb förändring.

Gener har blandats, muterats och det naturliga urvalet har förändrat våra genuppsättningar till nya kombinationer. Gensystemet har förändrats för att matcha det vi behöver för att överleva tillsammans i olika miljöer och kulturella sammanhang, får vi hoppas i alla fall.

Men precis som ca 2000 gener befinner sig under snabb förändring i vårt mänskliga DNA-system så ser vi nu också en snabb systemförändring i vår omvärld. Vissa av våra 2 000 förändringsgener verkar således vilja förändra vår yttre miljö och vi arbetar nu snabbt med att förändra vår yttre systemvärld. Vi vill att autonoma system ska interagera med oss själva, djur och robotar för att uppfylla våra behov av att underlätta i vardagen.

I vår evolution av vår yttre systemvärld kan vi se häst- och vagnfärder ersättas med självkörande fordon. Hästens inbyggda GPS som kunde forsla hem en trött husbonde har utvecklats till globala navigeringssystem så att vi kan ta oss hem var vi än befinner oss i värden.

Bondesamhällets behov av en fotogen, vedspis och stoppade ullstrumpor har genererat förnybar energi och utveckling av fusionsenergianläggningar. På dagens moderna mjölkgårdar finns avancerad teknik praktiskt taget överallt som styr och övervakar allt som sker med djuren. Även sådant som ventilation, värme, foder, mockning och mjölkning sker med hjälp av teknik som till stor del styrs utifrån djurens behov. En modern bonde behöver därmed förutom att ha mycket kunskap och intresse av djur, även hysa ett genuint intresse för vår yttre systemomvandling.

Social interaktion kommer också att integreras i en mängd nya system. Här kommer bland annat våra blickar att få större innebörd. Nu är det inte bara en kärleksfull blick som hjälper till att säkra vår överlevnad, att blicka framåt, snegla åt sidan eller att lyfta blicken kommer ytterligare att säkra vår existens, tillgodose våra önskningar och ge nytt liv till forskningsresultat.

Intresse för att inhämta och analysera information kanske är en naturlig gen hos människan. Proppväxlar med snören har ersatts med komplexa system upp till 5G och har öppnat intresset för utveckling av system för att spåra och övervaka. Nya genkombinationer som genererat nya hälsotillstånd kommer också kunna övervakas ytterligare, med radar kan andning och puls mätas och nya geniala metoder utvecklas för att mäta glukos hos diabetiker.

I utvecklingen av samtliga våra yttre system kan det också skönjas en önskan av att känna tillit, kontroll och säkerhet. Och precis som evolutionen av Homo sapiens kan ha drivits på av att vår föregångare Homo habilis skoningslöst jagades av den tidens stora rovdjur, den sabeltandade katten Dinofelis, så kan nu olika yttre hot driva på systemutvecklingen.

Men om vi har 2000 gener under förändring så återstår det ju 28 000 gener som kanske är lite motsträviga till förändringar.

Det kan vara en utmaning att anpassa våra yttre systemförändringar till dessa lite motsträviga arvsanlag. Men det skulle ju också kunna innebära att vi kan ha ytterligare en inneboende systemförändringspotential på ca 93 procent, eller är det så att vi har en 93 procentig reservoar för att förvalta vårt arv, våra forskningsresultat och våra traditioner.

En del saker är ju faktiskt rätt bra som de är, som nygriljerad julskinka, barnens strålande blick på jultomten och julmistelns autonoma funktion. Förvisso finns det kanske en viss generositet i att prova på årets nya smaker när det gäller sillen och snapsen. Och skulle våra yttre systemförändringar bli lite för genomträngande nu när julefrid stundar så går det i alla fall att stänga dem och fortsätta att glädjas av vårt genetiska arv.