För att få in så många synpunkter som möjligt till IT-strategin har EU-kommissionen öppnat för konsulterande från allmänheten (länk). Nio frågor vill EU ha svar på, se rutan här intill.
Nio frågor som EU vill ha synpunkter på inför dess nya IT-strategi: 1) Hur kan kraften i ICT (information och kommunikationsteknik) frigöras för att driva på ekonomisk tillväxt och bidra till Lissabonagendan för tillväxt och jobb? 2) Hur kan ICT bäst användas för övergången till ett hållbart CO2-lågt samhälle? 3) Hur skapas bäst en ekonomi som är 100 procent uppkopplad och som erbjuder öppet höghastighetsinternet för alla? 4) Hur kan Europas forskning och innovation inom ICT förbättras? 5) Hur ska den digitala inre marknaden förstärkas för tillväxt, innovation och nya tjänster? 6) Hur kan nya tjänster och verktyg, som Web 2.0, förbättra användarkreativitet, innehålls produktion och tjänsteutveckling? 7) Hur kan webben underlätta moderniseringen av publika tjänster så att de blir lättare tillgängliga för alla EU-medborgare? 8) Hur kan ICT förbättra livskvaliteten för EUs medborgare genom tillgång till kulturarvet online? 9) Hur kan EU öka sitt internationella inflytande på webben och i det globala informationssamhället? |
|
Viviane Reding |
Och hon sätter sitt hopp till den yngre generationen.
– Vi måste ta tillvara möjligheterna för en ny generation europeer som snart kommer att slå takten på den europeiska marknaden. Dessa ungdomar utnyttjar internet intensivt och har höga krav. Om vi vill frigöra potentialen hos den generationen måste vi förenkla tillgången till digitalt material, säger hon och kastar därmed in en brandfackla i upphovsrättsdebatten.
Enligt EUs undersökning använder idag 56 procent av invånarna regelbundet Internet. 80 procent av dem har tillgång till bredband, jämfört med bara en tredjedel för fem år sedan. I Europa finns också 1,19 mobilabonnemang per invånare, siffror som gör att Reding med fog kan hävda att Europa är världens ledande kontintent när det gäller IT-användning.
Ungdomen leder föga förvånande racet. 73 procent av invånarna mellan 16 och 24 år använder regelbundet avancerade tjänster för att skapa och dela digitalt material, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittseuropén. Två av tre EU-invånare under 24 år använder Internet dagligen, jämfört med snittsiffran 43 procent.
Ungdomen vill inte heller betala för nedladdat material. Hela 33 procent säger att de inte vill betala något alls, vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet. Men tio procent av EUs ungdomar har någon gång betalat för digitala nedladdningar, jämfört med bara fem procent av alla EUs invånare.
– Lagstiftarna måste skapa förhållanden som gör det enkelt att komma åt nytt innehåll på nätet och ändå försäkra upphovsmännens intäkter, skriver Reding vidare i pressmeddelandet.
Hon erkänner att mycket återstår att göra. Ännu har en tredjedel av EUs invånare aldrig använt Internet. Och bara 7 procent har köpt något online från en annan medlemsstat, vilket är långt från EUs mål om total marknadsrörlighet.
Europa ligger också efter USA och Japan när det gäller FoU-investeringar inom IT och kommunikation, utveckling av höghastighetsbredband, och nya tjänster som internetannonsering.
– EU måste med proaktiv politik se till att alla har en höghastighetsanslutning till internet och att det finns en gemensam marknad online där människor enkelt kan använda nättjänster över nationsgränserna, konstaterar Reding.