Ett år har gått sedan verktygsleverantören Cadence köpte svenska Synthesia, utvecklare av verktyg för högnivåsyntes. Per Nilsson, Synthesias forne VD, är i stort sett nöjd med utfallet.


De nya ägarna bytte namn på verktyget och fördubblade priset. Sedan tog försäljningen fart.

Så kan det senaste året sammanfattas för det forna Synthesia, ett svenskt företag som fram till i fjol utvecklade verktyg för elektronikkonstruktion i egen regi.

Då, efter fem halvknackiga år, blev Synthesia uppköpt av den amerikanska verktygsjätten Cadence. Plötsligt hade man kunder i USA och Asien, marknader som Synthesia inte lyckats slå sig in på för egen maskin.

- Det är som natt och dag. Vi hade mycket små chanser i USA förut, säger Per Nilsson som var företagets VD, numera Cadenceanställd.

Några siffror kring framgångarna vill Per Nilsson inte avslöja.

- Försäljningen uppfyller den ursprungliga planen, säger han men medger samtidigt att han innerst inne hoppats på ännu större genomslag.



Trovärdigheten höjdes


Varför går det då så mycket bättre under Cadenceflagg?

- Jag ser främst två orsaker: trovärdighet och säljorganisation. Förr sa kunderna "Var är ni om fem år?" och det hade vi inget bra svar på. Nu tror folk att vi har en framtid. Och ett stort företag som Cadence har ju helt andra marknadsföringsmöjligheter än Synthesia hade.

Men verktyget har också förändrats. Det nya högnivåsyntesverktyget Visual Architect bygger på Synthesias gamla verktyg Synt men nu finns kopplingar till Cadenceägda Altas systemverktyg SPW samt skräddarsydda bibliotek för telekom- och multimediatillämpningar.

- Men enbart dessa förändringar förklarar definitivt inte lyftet för försäljningen, menar Per Nilsson.

Han återkommer flera gånger till hur positivt han tycker att Cadence köp var för alla parter: personal, gamla ägare och Cadence.

- Cadence fick en nyckelprodukt som de saknade, Synthesias anställda fick en större trygghet och ägarna fick bra betalt.



Slutpriset inte klart ännu


Köpeskillingen är visserligen hemlig men Per Nilsson berättar att den största enskilda ägaren Tuab, ett av Atles riskkapitalbolag, redan fått in fem gånger mer än man investerat. Tuab får dessutom provision på försäljningen de första tre åren. På Atles webbplats kan man läsa att "den slutliga köpeskillingen beror på företagets intjäning, men kommer att ge mycket god förräntning på investeringen".

De sju utvecklingsingenjörer som var anställda av Synthesia i fjol arbetar kvar. De vidareutvecklar nu programvaran tillsammans med runt 20 kollegor på Cadence utvecklingscentrum i USA och Indien. En viktig uppgift är att göra verktyget mindre känsligt för VHDL-dialekter.

Vad skulle du då göra annorlunda om du skulle starta ett liknande företag idag?

- Jag skulle se till att få amerikanskt riskkapital från början. Öppna kontor med ledningsgrupp och säljstyrka i Kalifornien, säger Per Nilsson.

- Utvecklingen kan däremot gärna ske i Sverige. Här är det lättare att rekrytera personal och lönerna är inte lika höga som i Kiseldalen, säger han.

Han vet numera hur svårt det är att driva ett helsvenskt programvaruföretag i den här branschen.

- Det var tufft. Det är ingen hemlighet att det gick knackigt periodvis.

Ett stort problem för Synthesia var att hemmamarknaden inte var tillräckligt intresserad. Kunderna fanns främst i militärindustrin, men i övrigt tycker Per Nilsson att svensk industri gav dålig uppbackning. Han menar att det faktum att Synthesia var ett svensk företag snarast sågs som en nackdel.

- Många betalar hellre det dubbla till ett företag på andra sidan Atlanten.

Charlotta von Schultz



Tolv år på nacken


Synthesia har sina rötter i gamla Institutet för Mikroelektronik. En grupp där ägnade runt sex år åt forskning och utveckling av programvara för elektronikkonstruktion inom ramen för 1980-talets stora NMP-Cad och IT4-program, bekostade av såväl staten som industrin.

1992 avknoppades Synthesia, och i samma veva värvades Per Nilsson. Ägarna var nu riskkapitalbolaget Tuab plus delar av Synthesias personal. I början varvades konsultuppdrag ute i industrin med utveckling av företagets produkter. Med tiden flyttades tyngdpunkten alltmer mot produktutveckling.

I februari i fjol köpte Cadence Synthesia. Företaget hade då samarbetat med Cadenceägda Alta i drygt ett år.

CvS



Syntes på hög höjd


Ett beteendesyntesverktyg lyfter konstruktionsarbetet en abstraktionsnivå högre än traditionella syntesverktyg, som arbetar på registernivå (RTL).

Konstruktionen beskrivs i VHDL på beteendenivå, en algoritmisk nivå som liknar C. Konstruktören kan simulera koden, undersöka olika arkitekturer och syntetiserar sedan koden automatiskt.

Två grundläggande funktioner är schemaläggning (scheduling) och utplacering av operationer på maskinvaran (hardware allocation).

CvS