Mobil kommunikation växer så det knakar

50 miljarder prylar uppkopplade till nätet. Det är vad Ericsson ser runt hörnet. Utmaningen är att hantera stora datamängder till abonnenter som ständigt rör sig. ”Men vi är förberedda”, slog Mats Karlsson på Ericsson fast i sitt anförande på mässan S.E.E.

– 50 miljoner uppkopplade abonnemang är ingen utopi utan en sannolik utveckling. Inte många förstår vidden av detta, men Intel, vi och Huawei, tror jag, har liknande visioner.

Orden kom från Mats Karlsson – som arbetar med effektiv teknik- och produktutveckling på Ericsson direkt under CTO Håkan Eriksson – när han under mässan drog upp riktlinjer för telekomindustrins utveckling under de närmaste åren.

Idag finns det 4,6 miljarder mobila och 400-500 miljoner fasta abonnemang. En tiodubbling av abonnemang är alltså vad Ericsson ser framför sig inom en tidshorisont kallad ”imorgon”.

– Samtidigt kommer det att vara ett stort spann på vilka egenskaper de olika uppkopplade sakerna kommer att behöva i form av bandbredd och kapacitet. Förutom datorer och mobiler talar vi exempelvis om allt från klockor med sensorer som kommunicerar trådlöst, till fordon, smarta elmätare och hela industrisektorn.

Budskapet var att allt som kan gå mobilt också kommer att göra det. Det är bara i extremfall, som exempelvis HDTV, där bandbreddskraven är för höga, som fiber och koppar kommer att tjänstgöra framöver, tror Ericsson.

Resultatet är att den mobila datatrafiken växer lavinartat och kommer att fortsätta göra så. De senaste två åren har den mobila datatrafiken växt med över 14 gånger. Och enligt Ericsson kommer vi att se en tillväxt på runt 100 procent årligen under de närmaste fem åren.

Vad är då utmaningen för Ericsson i ett scenario som detta?

– En stor utmaning är mjukvaran. Vi måste göra mjukvara som vi kan använda på lång sikt. Det är därför 85 procent av vår R&D går till mjukvara, sade Mats Karlsson.

Han nämnde processorer med flera kärnor som en extrem utmaning – en revolution – för företagets mjukvara när dessa kom för några år sedan.

– Vår mjukvara fungerade helt enkelt inte med multicore och det tog ett tag innan den han ikapp. Idag frågar vi oss hur vi ska kunna använda processorer med över hundra kärnor.

Och trots att programvara upptar större delen av Ericsson forskningsbudget så ser företaget även utmaningar inom hårdvaran.

– Minnen är och kommer att vara en flaskhals för oss med den allt större datamängden som ska hanteras. Flashminnen använder vi redan i allt större utsträckning. I första hand för att ersätta hårddiskar men vi tittar även på att ersätta DRAM med flash.

Annars ser han på med intresse på hur minnestillverkarna jobbar med att utveckla nya alternativa minnestekniker.

– HP:s memristorteknik är intressant. Den kan förmodligen öka packningsgraden, men idag finns det ingen minneslösning som kan ersätta DRAM och flash.

Att införa mer optisk kommunikation är också fundamentalt för att klara de framtida bandbreddskraven.

– Vi kommer att ändra hur vi bygger våra system, kontakter och bakplan. Optisk förbindning mellan olika delar i systemet kanske ligger fem år framåt för oss. Förhoppningsvis kommer denna utveckling även att minska strömförbrukningen i systemen drastiskt.