Telias konkurrenter kräver full tillgång till Telias lokalnät som går till landets teleabonnenter. De tror inte att det är möjligt att de klarar att bygga en konkurrerande infrastruktur.

I somras skickade kommunikationsdepartementet ut en brandgul bok, en utredning som fått IT-Sverige att engagera sig. Skrivelsen, Moderna telekommunikationer åt alla, innehåller både förslag till ny telelag och riktlinjer för Telias framtida verksamhet.

Och det är just kring Telias framtid som striden står. Under våren 1997 måste riksdagen ta ställning till de massiva kraven från remissinstanserna. Kraven gäller såväl alla de nya tjänster Telia vill sälja som konkurrensvillkoren på den svenska telemarknaden.

Tidningsutgivarna, TU, vill skärpa statens riktlinjer för Telias expansion på medie- och informationsmarknaden, så att företaget bara i undantagsfall får paketera och sälja informationstjänster. Detta är ett direkt hot mot Telias kabel-TV-nät. TU vill begränsa Telias roll till enbart distribution av tjänster, och förbjuda bolaget att producera informationsinnehållet.

Dessutom vill Mats Svegfors, ordförande i TU, att offentlighetsprincipen skall gälla för Telia och andra statliga bolag.

Även TV4 vill begränsa Telias inträde på mediamarknaden, till exempel skall det inte vara tillåtet för Telia att erbjuda beställvideo via det nya bredbandsnätet, skriver VD Christer Forsström.

Sveriges Television är faktiskt det enda mediaföretag som försvarar Telias expansion på den nya mediamarknaden.

- Restriktiva regler för Telia samtidigt som andra företag eller koncerner har möjlighet att utveckla en långtgående vertikal integration kan leda till konsekvenser som statsmakten inte önskat, skriver TV-chefen Sam Nilsson.



Ökad konkurrens


Telia vill bli en tung spelare på den nya marknaden där information och media blandas i allt högre grad. Det säger VD Lars Berg tydligt. Att det måste innebära ökad konkurrens för några tidningar och TV-bolag när telefonbolag går in på marknaden är ju uppenbart.

Telias planerade bredbandsnät är en central punkt i remissvaren från andra nätoperatörer. Så gott som samstämmigt kräver de tillgång till Telias lokalnät på samma villkor som Telia.

Telias konkurrenter regleras av EUs regler. Och EU reser inga invändningar mot att andra telefonbolag går in på den svenska marknaden med samma slag av tjänster som Telia nu talar om. Sverige är ju medlem i EU. Sverige har ingen rätt att begränsa exempelvis Telenordias tjänsteutbud mer än vad EU-reglerna anger. Däremot kan svenska staten som äger Telia ålägga Telia att inte erbjuda tjänster som dess konkurrenter erbjuder.

Men Daniel Johannesson, VD i Telenordia, tycker inte att EUs telereglering räcker för att garantera infrastrukturkonkurrens, trots att alla nätoperatörer i EU har formell rätt att bygga egna nät och ansluta abonnenterna.

- Det är helt klart att det inte går att åstadkomma en med Telia konkurrerande infrastruktur. Jag tror inte det kommer konkurrerande parallell infrastruktur heller i andra EU-länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, säger Daniel Johannesson till Elektroniktidningen.

Johannesson efterlyser därför en reglering som garanterar att Telia ger konkurrenterna tillgång till lokalnätet med alla dess tjänster, till exempel digital-TV och snabb Internetaccess, på samma villkor som Telia själv har tillgång till nätet.

Lars Berg betonar att det faktiskt finns ett antal nät som konkurrerar med Telias nät i landet, mobilnät och kabel-TV-nät. Dessutom har minst 180 kommuner börjat bygga eller planerar bygga lokal nätinfrastruktur som kan täcka huvuddelen av marknaden i varje kommun, anger Berg. Därmed är det helt fel att påstå att det inte går att bygga en parallell konkurrerande infrastruktur i Sverige, menar han.

- Min slutsats är att konkurrenterna vill pressa fram omåttligt bra samtrafikvillkor med Telias nät, så att de kan utnyttja det till lägsta möjliga kostnad. De vill utnyttja Telias nät för att erbjuda sina tjänster. Därmed slipper de själva bygga ut några egna nät, säger Lars Berg.

Striden har nog bara börjat.

Göte Andersson



Investeringar för 88 miljarder


I regeringens skrivelse finns ingen som helst kritik mot Telias väldiga investeringsprogram, totalt 88 miljarder kronor åren 1996 till 2001. Det innebär rimligen att Telia nu får klartecken, eftersom regeringen tidigare givit sitt stöd.

Totalt handlar det om cirka 14-15 miljarder kronor per år, en ökning med 5-6 miljarder kronor per år jämfört med 1980-talets andra hälft. Så gott som hela ökningen, cirka 20 miljarder kronor, skall investeras utomlands, i Norden, Baltikum och Polen. Telia siktar på att bygga ut nät och bli andreleverantör i grannländena.

Det är den största förändringen för Telia någonsin, definitionen av hemmamarknad skall vidgas kraftigt.

Den fråga som nu återstår att lösa är extra kapitaltillskott för den planerade utlandsexpansionen. Privatisering står ju inte på regeringens dagordning och regeringen undersöker nu varifrån uppskattningsvis tio miljarder kronor skall hämtas.

- Telias styrelse har beslutat genomföra en internationalisering som en del av vår affärsplan. För detta behöver vi förstärka vår balansräkning, formerna för detta kommer riksdagen att ta ställning till våren 1997, säger Lars Berg, Telias VD till Elektroniktidningen.