Elektrisk asfalt snart på väg

Redan om 5–6 år kan elektriska vägar vara realitet. De ska då ladda elbilen, men också underlätta för så kallad Vehicle-to-infrastructure communication (V2I), det vill säga förarlösa bilar och att samla in solenergi. Det menar KTH-forskarna Nicole Kringos och Feng Chen, som just nu arbetar med att lösa de frågor som finns runt hur själva asfalten kan elektrifieras.

Nicole Kringos

– Vår forskning handlar inte om elektriska vägar i form av räls eller spår i vägbanan, utan allt är inbäddat i asfalten, säger Nicole Kringos.

Och hon tillägger:

– Vad händer till exempel när sensorer är inbakade i vägbanan? Hur stort avstånd får det lov att vara mellan bil och asfalt? Hur lagar man asfalten när den går sönder om det finns elektronik i den? Kan vi komma fram till nya typer av material för så kallade eRoads?

Det är några av de frågor som Nicole Kringos – universitetslektor och vetenskaplig ledare för kompetensforskningscentret Road2Science på KTH – och kollegan Feng Chen just nu brottas med i sin forskning.

Elektrisk asfalt utnyttjar induktiv teknik och innehåller induktansspolar och ferritkärnor – en elbil laddas alltså med hjälp av magnetiska fält. Likaså är planen att bygga in informations- och kommunikationsteknik i asfalten.

Hittills har KTH-forskarna visat att allt detta fungerar att få ihop i labbet. Nästa steg är att få till det i verkligheten.

Feng Chen

– En sak som måste ses över är hur vägunderhållet ska genomföras när vägarna är elektrifierade. Det ställs helt nya och komplexa krav på den biten, säger Feng Chen.

De flesta elektronikkomponenter som behövs för att realisera en elektrisk väg finns redan, ändå är utmaningarna många. Asfaltsmaterialet måste vara mer hållbart än idag, eftersom vatten exempelvis inte får sippra ner till elektroniken. Samtidigt får asfalten inte störa det magnetiska fältet.

Tekniken måste dessutom klara snö. Och inte minst måste det vara säkert för djur och människor att vistas på vägarna.

– Som sagt, rent elektrotekniskt finns det lösningar redan idag. Så de behöver inte forskas fram. Vad det handlar om nu är att testa tekniken ett par år för att hitta den bästa integrerade lösningen som garanterar hållbara elektriska vägar. Sedan ska vi ägna ytterligare några år åt att forska om hur vägunderhållet ska gå till, och så måste vägarna förstås byggas, säger Nicole Kringos.

KTH-forskarna ingår även i det stora europeiska forskningsprojektet FABRIC, som omfattar alla delar av framtidens vägar som ska passa för elektriska fordon och som just nu jobbar med många olika tester ute på de europeiska vägarna.