20 år efter direktivet

EMC återigen hett

När EMC-direktivet infördes 1996 var det närmast panik och testhusen arbetade för högtryck för att hinna med alla kunder som måste certifiera sina produkter. Därefter har området levt lite i skymundan. Idag är det återigen goda tider för både testhus och instrumentleverantörer som ser efterfrågan öka i takt med att elektroniken tar sig in i allt fler produkter samtidigt som de kopplas upp trådlöst till Internet.

– Jag tror det har tagit den här tiden för området att mogna. Kraven ska sjunka in, folk ska börja förstå vad det handlar om, säger Johan Bergstrand på testhuset BK Services.
Företaget har två mätrum i Linköping och ett tredje är under uppbyggnad för att kunna möta den ökande efterfrågan. Alla är ursprungligen byggda av ­Ericsson men har flyttats och byggts upp på nytt av BK Services.

– En trend som vi ser är att allt fler kunder adderar olika funktioner som gör produkterna komplexa. Det här gör att vi inte så ofta provar enligt bara en standard, det blir ett paket med standarder och därmed lite mer omfattande, säger Henric Larsson på testhuset Intertek i Kista.

Ett typexempel är produkter som kopplas upp trådlöst vilket innebär att de ska testas mot radiodirektivet – inte EMC-direktivet. Nu innehåller radiodirektivet EMC-krav så det totala antalet tester blir fler.

Ett annat produktområde som bidragit till uppsvinget är belysningsindustrin. Övergången till lysdiodsbaserade ljuskällor innebär att användningen av switchade spänningsomvandlare exploderat, en teknik som garanterat skapar störningar om konstruktionen inte görs med omsorg.

– Teknikskiftet har kommit en bra bit på väg och problemen har minskat, säger Henric Larsson.

En fjärde förklaring till det ökande intresset är att EMC-direktivet reviderades för två år sedan och den nya versionen började gälla i april.

– Det är många som frågar men man måste inte prova om. Där­emot förändras teststandarderna hela tiden så det är ett bra tillfälle att gå igenom vilka standarder man använder, säger Ulf Bjerke på testhuset Delta i Västerås.

Ett exempel på en ny standard är EN55032 som blir tvingande den 5 mars nästa år. Den ökar kraven på IT-produkter genom att lyfta frekvensområdet till 6 GHz på för emission. Även lägre frekvenser under 150 kHz börjar bli intressanta att skydda från störningar. Här finns dock ännu så länge bara krav för vissa belysningsprodukter.

Det är inte bara testhusen som känner av den ökande efterfrågan. En hel del företag med egen utveckling investerar i utrustning och mätrum för att kunna upptäcka och eliminera de värsta problem på egen hand.

– Vi har märkt att folk frågar vad som är lättast att göra själva, som att testa med en ESD-pistol eller en burstgenerator i en liten kammare eller skärmad box, ­säger Johan Bergstrand.

Det här är mumma för instrumentleverantörerna.

– Det känns väldigt hett för vår del, det börjar bli en vital del av omsättningen. Vi ser det också på seminarierna som är väldigt populära, det kommer lätt 120 till 130 personer, säger Kristoffer Hermansson på instrumentleverantören Rohde & Schwarz.

Företaget har ett brett utbud som börjar med oscilloskop och enkla spektrumanalysatorer men kan leverera i det närmaste kompletta mätrum för certifieringsmätningar. Precis som hos konkurrenten Keysight innehåller kundlistan hela spektrat från testhus till mindre företag med egen utveckling som vill göra förberedande tester.

– Det är många företag som kan räkna hem en mångmiljoninvestering på ett och ett halvt till två år.

Allt handlar om hur man resonerar och vad man vill mäta. Handlar det om att enbart titta på ledningsbundna störningar eller vill man också undersöka utstrålade respektive påstrålade störningar?

Det är lätt att tar fram inköpskostnaden för instrumenteringen inklusive skärmat rum, antenner, kablage, vridbord och annat som behövs för att sedan räkna av det mot timtaxan hos det testhus man brukar anlita. En sak som är svårare att värdera är den tidsbesparing som en egen testkammare ger och därmed möjligheten att snabbare komma ut på marknaden.

Ytterligare en anledning att skaffa sig egna mätmöjligheter är att många produkter tillverkas under lång tid vilket innebär att en del komponenter måste bytas ut när de slutar tillverkas. Även om den nya komponenten har samma funktion som den äldre kan den i värsta fall påverka EMC-egenskaperna negativt. Då är det smidigt att snabbt kunna göra en ny mätning för att jämföra med den ursprungliga.

Sen ska man inte heller glömma bort att ett eget labb kräver fortlöpande utbildning av personalen och dessutom regelbundna kalibreringar plus att man i många fall behöver avsluta utvecklingsarbetet med att göra en mätning hos ett ackrediterat testhus för att få värden som håller vid en granskning av en myndighet.

Kraven i EMC-direktivet och de standarder som används vid testerna kan ibland upplevas som svåra att uppfylla men de utgör egentligen bara bottennivån för vad en produkt måste klara. Det finns ett ökande antal inköpare som ställer tuffare krav på sina underleverantörer. Tilläggas kan att militären liksom rymd- och flygindustrin har helt egna normer.

Lagstiftarna funderar dessutom allt mer på funktionell säkerhet, att en produkt inte får bli farlig om den utsätts för förhöjda nivåer. Standarderna tillåter att en produkt ”hackar till” vid exempelvis ett åsknedslag men börjar fungera igen efter en stund. Det här duger inte i en bil eller i en medicinteknisk produkt.

– Efterfrågan kommer att hålla i sig. EMC är ett område som bubblat ett antal år och som blir mer komplext av att mjukvaran och olika varianter av den påverkar EMC-egenskaperna. Det är en utmaning som kommer att bli ännu större när du kopplar upp dig, säger Henric Larsson.