Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet?
– Pandemin såg till att det blev en lågkonjunktur. Sen har det varit väldigt olika. För en del kunder inom medicinteknik har det varit tvärtom, medan vissa i princip nästan stängt sin verksamhet. Vi har också utnyttjat stödet och gör det fortfarande.

Fordonsindustrin klagar över komponentbrist, är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför?
– Nej, jag tror inte det, det slår nog rätt över. Det handlar i grund och botten om brist på råmaterial.

Det är brist på komponenter och priset på material, komponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leverantörer som sticker ut?
– Halvledare har varit svårt, men det har spridit sig till andra saker. Vi köper en del moduler där det ingår halvledare men vi har också sett det på PCB-sidan.

Det behövs koppar och olika plastmaterial för att göra mönsterkorten och även där börjar bristen på råvaror driva upp ledtiderna.

Problemen startade redan i december förra året.

– Jag informerade koncernledningen och försäljningsorganisationen och sade att det kommer tydliga tecken på ökade ledtider. Vi som är lite större ligger lite före i informationsflödet.

Det var dock inte komponenttillverkarna som flaggade för att det skulle bli problem. Alla tydliggör inte att de hade kapacitetsbrist eftersom kunderna då skulle vända sig till konkurrenterna.

– Sedan börjar det komma brev att de har problem men det har distributörerna varit förvarnade om i tidigt skede.

Det är komponenttillverkarna som skickar breven men de som vet att tolka signalerna från distributörerna har redan förstått vad som var på gång.

– Vi får information, säg att det är PCB:er eller ett visst fabrikat. Då går vi ut och säger till fabrikerna att nu lägger ni alla beställningar ni har. Vi har också jobbat med kunderna sedan Q4 2020 och sagt att om ni vill säkerställa leveransflödet måste ni lägga minst en 12-månaders ordermatta. Nu förvarnar vi om att de ska tänka på 18 månader, kanske 24.

Tanken att inte kunna svara på efterfrågan skrämmer såklart kunderna som lägger fasta beställningar för att inte stå utan produkter.

Förändringen har också slagit igenom i relationen med distributörerna. För de större som Arrow och TTI har praxis varit att utgå från Inissions prognoser för vad kunderna förväntas beställa, vilka fungerat som ett bokningssystem som svängt upp och ned vartefter kunderna ändrat sig.

– De har börjat gå ifrån det på de drabbade komponenterna. De vill om möjligt ha fasta order som inte går att ändra.

I praktiken kommer de indirekta antydningar från tillverkarna att den som inte beställer nu hamnar längst bak i kön och riskerar att få vänta.

– Vi har en förseningslista, det brukar vara 5 till 20 rader som är kritiska på den, nu är den betydligt större. Det handlar om att vi inte fått ordererkännande, förseningar och ändringar, säger Peter Lindegren och fortsätter:

– Vinnarna blir katalogdistributörerna, man köper mycket av dem medan andra distributörer tappar. De kan inte ha den flexibiliteten när i princip allt är uppbokat.

Förekommer det dubbel/trippel/flerfaldiga beställningar av samma komponenter som blåser upp bristen?
– Vi kör stenhårt på kundorder och gör inget om inte kunden ber oss om det.

Vad är den största utmaningen i er verksamhet idag?
– Det är väldigt svårt att få svar på en sån enkel sak som ordererkännanden på materialbeställningar. Sen blir det väldigt sena förändringar.

Det kan handla om att personalen på distributörens höglager fått covid vilket gör att det inte går att leverera som tänkt.

– Det är min tredje runda med en bristsituation. Denna gång har nya spelregler adderats. Det gör denna bristsituation mer tillspetsad och svårare att hantera säger alla. Just sättet att de tar bort flexibiliteten, det går inte att ändra en order. Den attityden har inte funnits förut.

Peter Lindegren ser inte någon förbättring den närmaste tiden eftersom konjunkturen är stark och det kommer in elektronik på allt fler ställen.

– Det kommer att vara tufft att bygga ifatt. Problemen kommer att växla mellan olika produktgrupper. Vi får leva med att det är lite halvstruligt.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Konsolideringen bidrar till problemet i och med att äldre och mindre lönsamma fabriker avvecklas trots att kunderna fortfarande vill ha produkterna. Det märktes tydligt för några år sedan när Murata lade ner produktion som inte ansågs lönsam vilket bidrog till att det blev brist på passiva MLCC-komponenter.

Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har pandemin medfört bestående förändringar?
– Det brukar inträffa brist vart tredje år, men till skillnad mot tidigare har man tagit bort flexibiliteten och höjt priserna utan diskussion

Kontraktstillverkarna kunder är vana vid flexibilitet, att de kan dra upp och ned beställningarna som de vill utan konsekvenser. Den möjligheten är nu begränsad.

En lite oväntad konsekvens är att kunderna får det svårare att byta kontraktstillverkare.

– De sitter fast med så långa uppbokningar och litar på att vi lägger ut ordermattor. Det kommer inte att vara lätt att byta om man är missnöjd.

Dessutom tror han att vi får vänja oss av med ständiga prissänkningar.

– Våra kunder är upplärda med att komponentpriser generellt går ner, nu kan det bli prishöjningar istället under några år.

– Sen tror jag det som skett gör att USA, Europa, Kina och Japan vill säkerställa inhemsk produktion. Det är bara bra för branschen att det kommer att spridas fabriker lite varstans.