About / Advertise
Att det behövs mer pengar till forskning och för att omvandla forskningen till företag var debattörerna i paneldebatten på elektronikmässan Electronix ganska eniga om. Däremot gick åsikterna isär om hur pengarna ska användas och hur man lockar fler ungdomar att söka sig till ingenjörsutbildningarna. Moderator var Elektroniktidningens för dagen mycket hese Adam Edström.– Vi är nummer ett på 3G-plattformar till mobiltelefoner och har nått dit genom att vara duktiga på att realisera system på kisel. Sedan 2003 har vi vuxit med 100 procent och vi kommer att fortsätta i den takten under en överskådlig framtid. Men finns inte kompetensen vi behöver i Sverige får vi växa där vi hittar den.
Statliga Vinnova har under våren arbetat med att ta fram en strategi för svensk elektronikindustri. I den begärde verket 400 miljoner kronor per år för att stärka både forskningen och nyföretagandet. Hittills har det inte kommit någon respons från Vinnovas uppdragsgivare, utbildningsdepartementet.
Men av paneldebatten att döma verkar det inte vara någon tvekan om att forskning och kommersialisering av forskningsresultat ska få mer pengar efter valet.
– Jag kan inte säga om det blir 200 eller 600 miljoner kronor till elektroniken men vi vill att 1 procent av BNP ska gå till forskning, säger Hans Rothenberg från moderaterna.
Även socialdemokraterna har med 1-procentsmålet i sitt valmanifest.
Fast forskning i sig skapar inga nya jobb utan det är först när den omsätts i produkter. Ett exempel på ett nystartat företag som baserar sin produkt på elektronikforskning är Food Radar Systems som utvecklat en radar som hittar oönskade föremål i livsmedel. Det kan till exempel vara glasbitar i barnmat.
– Vi måste ha elektronik för att nå de mål vi satt upp, men själv är jag ekonom och inte civilingenjör, säger Mikael Reimers, vd på Food Radar Systems vars teknik utvecklats på Chalmers.
Men pengar är inte allt. En kanske viktigare fråga är hur man lockar fler ungdomar att söka sig till ingenjörsutbildningarna.
– Det är en paradox att intresset går ner för dagens tonåringar har aldrig varit så omgivna av elektronikprodukter som idag, säger Stefan Bengtsson på Chalmers MC2.
– Ungdomarna behöver förebilder som visar att man kan bli rik på teknik, de måste se dem på tv, som personerna bakom Skype, Altitun eller Qeyton, säger Ulf Öhlander på Vinnova.
När det gäller tv:s betydelse fick han medhåll av Hans Rothenberg.
– Förr kunde man vinna pengar genom att vara med i tiotusenkronorsfrågan, idag blir man rik och berömd genom att vara med i en dokusåpa. Vi måste ändra på det. Vi måste vara lite smarta vid rekryteringen och inte bara prata om tekniken utan vad den kan användas till som papperselektronik eller i kläder för att locka även flickorna.
Storföretagen fick också en känga för att intresset för teknik är så lågt.
– När man hela tiden läser om att Ericsson sagt folk upp förstår ungdomarna att det finns färre jobb i den sektorn. Då måste man få ut budskapet att det omsätts en mängd jobb där varje år och få fokus på framtiden för att ändra attityden, säger Lars Johansson som är socialdemokratisk riksdagsledamot.
